Ett tjugotal vita knölsvanar guppar rofyllt på havet nedanför våra fötter. Fåglarna sträcker ned sina långa halsar i vågorna och sliter upp alger och annat gott från Havängs frodiga havsbotten. Ljudet från deras beslutsamma betande hörs lång väg. Ett lite gnagande, idisslande ljud. Vi står uppe på den kala ängen ovanför sandstranden och tittar ner på de vita dunbollarna och den paradisiskt vita sanden. Hela landskapet känns väldigt osvenskt, men otroligt bekant. Detta öppna landskap och vackra hav har inspirerat och satt ord på många sånger genom åren, även om det i mitt huvud just nu bara ljuder en enda artist och en enda låt. Uffe och Måne över Haväng.
Naturreservat och vita stränder
Haväng och Vitemölla strandbackar är ett naturreservat strax norr om Kivik. Här finns ett av Sveriges ovanligaste landskap – sandstäppen. Här är klimatet lite varmare och lite torrare än resten av Skåne. Sanden är vit av kalk och ängarna är fyllda av låga små blommor och frodigt gräs.
Hör du klockorna från fåren
Ulf Lundell – Måne över Haväng
Som rör sej i flock
Långt därborta, dit du inte ser
Det blåser hårt här uppe på höjden, så hårt att de frigående fåren vinglande lägger sig ned för att skydda sig mot de starka vindarna. I buskarna bredvid oss prasslar det till. Ett ensamt får kommer långsamt gående mot oss, men stannar till när det får syn på oss. Det är alldeles säkert helt vindstilla och skönt bland buskarna, men fåret är beslutsamt. Gräset är godare närmare stranden, trots vinden. Så snart som vi passerat förbi så springer fåret mot sin kompis lite längre ner på ängen. Kompisen ser glad ut. Kan får vifta på svansen, eller var det bara vinden som spelar oss ett spratt?
Havängsdösen
På ängen ovanför stranden tronar Havängsdösen, en av Sveriges mest kända megalitgravar. Havängsdösen skapades på stenåldern, för 5500 år sedan. Ungefär samtidigt som pyramiderna byggdes i Egypten. Kanske inte fullt så mäktigt som en pyramid, men det är fascinerande hur dessa stora klippblock kunnat flyttas hit utan hjälp av maskiner.
Och stenåldersstenarna
Ulf Lundell – Måne över haväng
Så stilla i natt
Med blå skuggor
Vid strandens brant
En megalitgrav är en gravkammare formad som en rektangel, med en stor sten ovanpå som tak. Ingången till graven ligger mot havet, i samma riktning som solen går upp under vår- och höstdagjämning. En slump eller väl planerat? Jag väljer att tro det senare. Världen är så mycket mer spännande om inte allt bara är en slump.
Minnen av mörkare tider
Vi går ut på taket till ett av de stängda betongvärnen och tittar ut över den inbjudande och vackra stranden. Så vacker. Så vit. En illusion av värme och paradisstrand, även om Österlen snarare är känt för sitt kalla vatten. Idag ligger flera familjer och solbadar i den mjuka och vita sanden nedanför oss vid det övergivna värnets skyddande väggar. Antagligen helt utan en tanke på historian bakom vindskyddet. En historia om mörkare tider och världskrig.
Minns du vattnet
ULF LUNDELL – MÅNE ÖVER HAVÄNG
Så klart och kallt
Vi var två barn i paradiset här
Värnen är en del av den så kallade ”Skånelinjen” som en gång i tiden bestod av över ettusen värn, byggda under åren 1939-1940 för att skydda Sverige mot fientliga tyska angrepp från havet. Syftet var aldrig att stoppa ett angrepp, snarare att fördröja och avskräcka. Värnen behövde aldrig användas och idag är de allra flesta värnen plomberade och förstörda, men de påminner om hur nära andra världskrigets hot faktiskt var Sveriges gräns.
Nyponbuskar och len sand
Vi går ner mot Verkeån som rinner ut i havet här vid Haväng. Träspångar har lagts ned i sanden för att göra det lättare att gå i den mjuka sanden. Nyponbuskarna blommar i prunkande mörkt rosa och doften när vi går igenom buskaget är överväldigande som en parfymfabrik. Vi passerar över en liten bro över ån och spanar efter djurliv. Här ska både öring, nejonöga och kungsfiskare finnas. En liten pojke står med håv och försöker fånga något i ån, men jag kan inte se vad. Grodyngel kanske?
Hör hur ugglorna ropar
Ulf Lundell – Måne Över Haväng
Vid bäckens porl
Hör hur vågorna vaggar lugnt
Där Verkeån möter havet har vallar av sand bildat lugna pooler med lite varmare vatten. Må så vara att vattnet utanför Österlens kust alltid är lite kallare än resten av Skåne. Inte många platser bjuder på så här klart vatten och ren sand.
På vägen tillbaka till parkeringen passerar vi förbi en dunge med knotiga lövträd, vars rötter växer högt ovanför marken. Är det de vilda höststormarna som har fört bort jorden och blottat trädet för omgivningen? Om det kan blåsa så här mycket en solig dag i juli, kan jag bara tänka mig hur utsatt detta trädlösa landskap är under resten av året.
Haväng. Där havet möter ängarna. Och fåren och stenåldersstenarna. Och Uffe.
Vi fick en tid
ULF LUNDELL – MÅNE ÖVER HAVÄNG
Den är över, det är allt
Hur hittar jag till Haväng?
Haväng ligger cirka en mil norr om Kivik, på östra Skånes kust. Haväng är en del av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar och Skåneledens etapp 6 passerar förbi här.
Vill läsa fler av mina resetips? Glöm inte att gilla Rucksack på Facebook eller pinna inlägget på Pinterest!
Helt ljuvliga bilder och superfint inlägg, som vanligt :).
Tusen tack fina du! Var första gången jag var i Haväng i somras, men känner att jag behöver åka tillbaka hit i höst :)
OTROLIGT vackra bilder då fångat! Blir väldigt inspirerad, tack!
Men åååå så glad jag blir – tusen tack Tina!! Haväng är en sån där plats som har något speciellt, det är inte bara en strand – utan allt är så mycket mer dramatiskt.
Galet vackra bilder!! Insåg att jag själv har massa bilder från Skåne som aldrig har sett dagens ljus. Kanske dags att ta tag i det nu.
Så roligt att du gillar bilderna Helena! Tack snälla du! Tycker definitivt att du ska börja peta lite på dina Skånebilder, jag ser fram emot att få se dem! :)
Men åh så magiska bilder, och så magisk plats! Måste bli bättre på att upptäcka Skåne känner jag :D
Men ååå så glad jag blir av dina fina ord! :) Tog mig alldeles för många år innan jag upptäckte Skåne på riktigt, nu vill jag bara se mer!