Vi anländer till Hildesheim en varm julikväll, precis vid middagstid, efter en lång dags färd från Skåne. Autobahn har som vanligt inte varit lika snabb som Google påstått. Sommartrafiken på de sydgående vägarna i semesterperioder är alltid en prövning, men med smidigt förbokad restaurang och hotell kände vi oss ändå förvånansvärt pigga när vi till slut checkade in. Hildesheim låg framför oss, redo att upptäckas. Men redan vid första anblick kan jag inte låta bli att fråga mig varför den här staden inte är mer känd som en större turistmagnet.
Hildesheim, en av Niedersachsens verkliga pärlor, bjuder på två UNESCO-världsarv, en legendarisk 1000-årig rosenbuske och charmiga gränder fyllda med pittoreska korsvirkeshus. Trots att större delen av staden förlorades i ett bombanfall under andra världskriget, har Hildesheim under de senaste 40 åren renoverats upp till sin forna glans. Idag kan stadens 100 000 invånare återigen kalla sin hemstad för en av Tysklands vackraste städer.
Hildesheims historia
Hildesheim, en av norra Tysklands äldsta städer, har en historia som sträcker sig över 1200 år. Grundad på 800-talet av den romerske kejsaren Ludvig den Fromme, växte staden fram runt det nyinrättade biskopsdömet Hildesheim och blev så småningom en viktig knutpunkti i regionen.
När Hildesheim blev en del av Hansan 1357, förändrades stadens karaktär radikalt. Från att ha varit en småstad förvandlades den till en livlig handelsstad och staden fick en central roll i norra Tysklands ekonomi. Under 1800-talet kastades staden in i krig mellan Preussen och kungadömet Hannover, men från 1866 blev Hildesheim en del av Preussen och fortsatte att utvecklas.
Den historiska och vackra medeltida staden klarade sig länge från de brutala bombningarna under andra världskriget, men den 22 mars 1945 hamnade staden i krigets skottglugg. En massiv bombraid förstörde tre fjärdedelar av staden, inklusive de historiska kvarteren vid marknadstorget och i princip alla kyrkor. På bara en natt förlorade Hildesheim sitt medeltida centrum, och över 1500 människor miste livet. Staden, som i århundraden bevarat sina medeltida rötter, förvandlades till en ruin bara månader innan krigets slut.
Efter krigets slut ville stadens invånare att staden snabbt skulle återuppbyggas och det blev viktigare med praktiska lösningar än vackra lösningar. Några hus restaurerades på 50-talet, medans andra ersattes av anonyma cementbyggnader istället för de gamla korsvirkeshusen som en gång i tiden gjort marknadstorget till ett av världens vackraste torg.
På 1980-talet förändrades dock allt. Hotellet vid marknadstorget gick i konkurs och staden såg sin chans att åter bygga upp de kända byggnaderna och dess förlorade prakt. Genom insamling av gamla foton och donationer kunde marknadstorgets vackra korsvirkeshus återupprättas på sin forna plats. Det är det uppbyggda och restaurerade Hildesheim som idag möter oss med sina vackra byggnader och inbjudande uteserveringar. En stad med rena gator, vackra statyer, rogivande fontäner och ståtliga kyrkor. Hildesheim har återigen blivit den medeltida pärla den en gång varit – om än delvis rekonstruerad.
Rosenleden
Det är inte bara Visby och Lund som kan kalla sig för rosornas stad, utan även Hildesheim. Staden är inte bara känd för de många rosor som klättrar längs korsvirkesfasaderna, utan även för den 1000-åriga rosenbusken som växer i Hildesheims katedral Mariendom. För att uppleva alla Hildesheims sevärdheter följer du enklast den 5 kilometer långa Rosenleden runt Hildesheim, en promenadslinga markerad med 150 kakelplattor med rosor och med en välfylld broschyr som du kan köpa på turistbyrån.
Det historiska marknadstorget
Marknadstorget (Marktplatz) är Hildesheims hjärta. Varenda fasad har återuppstått från förstörelsen under andra världskriget och trots att det är nybyggda hus, har de byggts traditionellt och med samma känsla för detaljer. Som besökare är det här du ska börja uppleva Hildesheim och det är även här du börjar din promenad längs Rosenleden.
Vi går runt torget en lång stund och tittar på alla detaljer, målningar och träsniderier. Unika detaljer vid en väldigt unik plats. Trots att det är en varm kväll är det oväntat lugnt på uteserveringarna, kanske för att industrisemestern i Tyskland ännu inte börjat.
Knochenhauer-Amtshaus
En av de mest kända byggnaderna på marknadstorget är det utsmyckade Knochenhauer-Amtshaus (”slaktarskråets hus”). Ursprungligen byggt år 1529 och hela 26 meter hög, är det torgets (och Tysklands) högsta korsvirkeshus. Hela fasaden blir bredare och bredare för varje våning upp i huset. Tekniken kallas utkragning och användes främst för att få mer golvyta, men det var även en symbol för välfärd och rikedom. Eller för att minska ägarens skatt, då den i vissa tyska städer bestämdes av huset markyta.
Tempelhaus
En annan vacker byggnad på marknadstorget är Tempelhaus (tempelhuset). Huset byggdes ursprungligen år 1320 i en orientalisk stil, men har genom åren utsmyckats med två torn och renässansfönster. En del historiker menar att huset en gång i tiden kan ha varit en judisk synagoga (därav namnet) med ett bad i källarvåningen, men historikerna är långt ifrån överens.
Wedekindhaus
Till höger om Tempelhaus ligger Wedekindhaus, som namngetts efter den forna ägaren Wedekind. Huset var ursprungligen från 1600-talet, och ägdes av köpmannen Hans Storre. Efter att huset totalförstörts under kriget så byggde man upp ett nytt hus på 1980-talet och idag är Wedekindhaus en bank och dessutom sammanbyggd med de två husen på höger sida.
I mina ögon är har Wedekindhaus den vackraste fasaden vid torget och den rustika korsvirkesfasaden i ek är rikt dekorerad av människor och historier. Ett hus som kräver att du stannar upp och beundrar.
Mariendom
Hildesheims katedral Mariendom är ett av Hildesheims två världsarv och hit promenerar du enkelt från Marktplatz. Katedralen byggdes redan i början av 1000-talet i romansk stil, med tjocka murar, rundbågar, massiva pelare och små fönster. Under andra världskrigets bombraider blev kyrkan helt förstörd, men katedralen återuppbyggdes till sin forna glans under 50- och 60-talet.
Men vad är det då som gör katedralen till ett världsarv? Förutom den imponerande storleken så döljer katedralen en mängd unika konstskatter. Bernward-dörrarna i brons från 1000-talet med sina detaljerade figurer och den stora Hezilo-ljuskronan från medeltiden med 6 meter i diameter är bara några av sevärdheterna.
Inne i Hildesheims katedral finns även en annan av stadens mest populära sevärdheter, den 1000-åriga rosen. Legenden säger att den stora rosenbusken överlevde branden som förstörde katedralen vid andra världskrigets bombningar och att 25 nya skott ska ha rest sig ur askan åtta veckor efter katastrofen. Inget annat än ett mirakel.
När vi kom fram till katedralen på kvällen vad den redan stängd för dagen för besökare, så vi fick nöja oss med att promenera runt den stora byggnaden och beundra arkitekturen från utsidan. Katedralen stänger varje dag mellan klockan 16:30 och 17:30, vilket kan vara värt att notera. Hoppas den tusenåriga rosen orkar vänta på oss till nästa gång vi kommer förbi Hildesheim. Men har den väntat i 1000 år, så kan den nog vänta i några år till.
St Andreaskyrkans utsiktstorn
Vi promenerar sedan förbi St. Andreaskyrkan och dess utsiktstorn. Andreaskyrkan i sig själv är en rätt pampig kyrka, som även denna blev sönderbombad och återuppbyggd efter andra världskriget. Men de flesta besökare kommer inte hit för kyrkan, utan för vyerna. Här kan de som gillar panoramavyer klättra upp de 364 trappstegen upp till toppen av kyrktornet för en oslagbar vy över staden.
Klocktornet stänger redan klockan 16 och du behöver köpa biljetter online för att garantera ditt besök.
Neustadt – den nya gamla staden
Morgonen därpå beger vi oss till ett av de områden i Hildesheim som inte förstördes under kriget, de gamla kvarteren Neustadt med gatorna kring Kesslerstrasse. De allra flesta husen i detta område byggdes mellan 1400- och 1600-talet och står fortfarande kvar lika vackra och lika stolta. Det här är charmigt, färgstarkt, lugnt och grönt, ett levande område med hundratals korsvirkeshus och gränder.
Rosorna klättrar längs fasaderna, några pensionärer har varit och handlat mat, några föräldrar är på väg till förskolan med sina barn och bilar lyser med sin frånvaro. En gång i tiden var detta en egen stad i utkanten av Hildesheim, men orten blev en del av Hildesheim under 1800-talet. Därav att området kallas för Neustadt, ”nya staden”.
I Neustadt bodde främst hantverkare och många av gatorna bär fortfarande namn från forna tider, exempelvis Wollenweberstrasse (ullvävaregatan) och Keßlerstrasse (krukmakargatan). Gatan Wollenweberstrasse var ursprungligen kallad för Bedelerstrasse (tiggarnas gata) på 1400-talet. Till skillnad från rika Hildesheim var invånarna här fattigare och därav är husen också lägre och mindre än inne i centrala Hildesheim.
Arkitekturen är spännande och det finns nog inte ett enda hus som inte lutar oroväckande åt något håll. Vissa hus har tegelpannor som ytterväggar och de få ”nybyggda” husen från 1950-talet börjar bli så gamla att de nästan passar in, trots avsaknaden av korsvirke. Några av områdets vackraste hus är Waffenschmiedehaus (Vapensmedens hus) från 1548 och frimurarhuset i turkost korsvirke med inskripten ”Lär känna dig själv”.
Husen står tätt, men bakom husen döljer sig gröna innergårdar. Idag är Neustadt ett populärt bostadsområde med lugna gator, grönska och närhet till grönområdet Kalenberger Graben.
Michaeliskirche
Innan vi lämnar Hildesheim stannar vi till vid stadens andra världsarv Mikaeliskyrkan, byggd under samma period som katedralen Mariendom och i samma romanska stil. Mikaeliskyrkan blev som det mesta i staden förstörd under andra världskriget och återuppbyggdes på 1950-talet. Kyrkan är känd för sin symmetriska design och harmoniska proportioner, vilket speglar det medeltida idealet om geometri och andlighet. Här finns även en berömd takmålning från 1200-talet.
Kyrkodörren är stängd när vi går förbi och kyrkan verkar inte öppna för besökare före klockan 10 på morgonen. Vi som är på väg söderut och är uppe med tuppen får helt enkelt nöja oss med att titta på byggnaden utifrån. Vilket inte är fy skam, ska tilläggas.
Hur hittar jag till Hildesheim?
Hildesheim ligger mitt i Tyskland i Niedersachsen, 3 mil söder om Hannover.
Vi besökte Hildesheim under en kväll och en morgon, men vill du hinna med att se alla sevärdheter behöver du minst en hel dag under kontorstid, då allt stänger tidigt på kvällen och öppnar sent på förmiddagen.
Boendetips: Vi bodde på budgethotellet Hey Lou, vilket var väldigt prisvärt (under 1000 SEK/rum inkl frukost), hade gångavstånd till centrala staden och hade fräscha och rena rum. Hundar var välkomna.
Restaurangtips: Vi åt middag på Wirtshaus im Kneip, en tysk restaurang med klassiska och prisvärda rätter och god öl. Hundar var välkomna.
Bonustips: Julmarknad på marknadstorget
Varje jul från slutet av november till den 23 december hålls en stor julmarknad här på marknadstorget. Här finns de traditionella hantverken och juldekorationerna, men även en stor mängd mat och dryck. Jag törs utlova att du här kommer att hitta både gluhwein och bratwurst och kanske en och annan dekorerad pepparkaka, dessutom i fantastisk miljö.
If you see this after your page is loaded completely, leafletJS files are missing.