Sestri Levante är inte en speciellt känd semesterort utanför Italiens gränser, men för väldigt många italienare är detta en favoritdestination. Om Portofino och Cinque Terre är överfullt med amerikanska turister, hittar du knappt någon som pratar engelska i Sestri Levante. Om jag skulle få välja, är detta den okända och lite hemliga 6:e staden i Cinque Terre. Minst lika vackert, men otroligt mycket mer genuint. Vi bodde här en natt mellan vårt besök i Portofino och Cinque Terre, på hotellet på toppen av kullen i gamla staden – Hotel Vis à Vis.
Det var inte helt enkelt att köra upp till hotellet för att checka in. Backen upp till receptionen lutade så mycket att det knappt gick att hålla upp bildörren för att gå ur bilen. Hotellet hade en pytteliten parkering högst uppe på kullen (10 euro/natt), som vi nådde genom att köra förbi receptionen. Det här var ett av det tillfällen jag var lite extra glad att vi hyrt en liten bil. Vi fick en av de sista platserna, vilket som tur var var det en av de mer lättparkerade.
Vi checkade in och fick en liten guidning av hotellet av receptionisten. Högst upp i hotellet låg en härlig takbar, med utsikt över Sestri Levantes två bukter. Det låg även en utomhuspool här på toppen, som även den hade vyer över hela staden. Hade det inte blåst storm denna dag, hade jag gärna lagt mig där med en bok i en solstol.
Hotellet har en hiss som tar dig från toppen av kullen, direkt ner till gamla stans mysiga små restauranger och affärer. Det var bara ett problem när vi var här. Hissen var trasig. Om man ville ta sig ner till stan så gällde helt enkelt apostlahästarna. OK för oss ”ynglingar”, men det var antagligen inte populärt bland hotellet äldre gäster.
Vi hade bokat ett ”trippelrum”, vilket innebar ett dubbelrum med ett extra rum med en enkelsäng. När dörren till vårt rum öppnades, undrade jag nästan om jag skulle behöva skaffa vidvinkelglasögon. Det här var inte kärlek vid första ögonkastet. Jag tror faktiskt att det här var det minsta lilla rummet vi någonsin haft. Det var så litet, att det gick inte att hitta en plats för att öppna resväskan helt, utan man fick lägga den lite på snedden för att komma åt innehållet. För att gå förbi sängens ända, behövde man gå på tvären. Inredningen såg ut att vara från 50-talet, men var hyfsat fräsch även om det kändes otroligt omodern. Sängen var stenhård (men det verkar alla sängar vara i Italien…). Vi hade dock en fantastiskt härlig liten balkong, med milsvida utsikt. Alltid något :)
På väggarna satt gamla svartvita foton från Sestri Levante och en liten TV som var mindre än en datorskärm. Dörren gick inte att låsa (man hade plockat bort låsvredet), men det gick i alla fall inte att öppna dörren utifrån utan nyckel. I det lilla sovrummet fanns (förutom en smal säng) ett pyttelitet kassaskåp och en garderob.
Badrummet kändes nyrenoverat jämfört med resten av rummet, även om badrummet också var i det minsta laget. Badrummet hade duschkabin, toalett, bidé, handfat och hårtork. Det fanns även ett bra utbud av hygienprodukter. Ett plus var att hotellet inte hade badtofflor, utan sina egna flipflops.
Oavsett vad jag tyckte om rummet, så höll dock de gemensamma miljöerna och servicen en riktigt bra nivå. Sedan var det en sak till som faktiskt drog upp betyget ett snäpp. Utsikten. Denna utsikt! Från både takbaren, poolen och frukostrestaurangen bjöds på en rent ut sagt magisk vy över de pastellfärgade husen, stranden, borgen och solnedgången. Under sommaren är baren en uteservering, men under de kalla månaderna har man satt på plasttak och plastfönster så att man ändå kan sitta ute. Med en sådan takbar gick det helt inte att motstå en apertif på hotellet innan vi begav oss ut på middag.
Vi satte oss ner vid en av de få värmarna som fanns i takbaren, men vi behövde ändå ha jackan på oss. De kalla vindarna lyckades på något sätt smita in bakom plastfönstren, men vad gjorde väl det? Drinkarna var inte alltför dyra och hotellet bjöd på en generös snackbricka med allt från chips till sardeller och jordgubbar. Jag kan verkligen tänka mig att tillbringa mina kvällarna på denna takbar fler gånger, men då får det gärna vara lite varmare.
Morgonen efter serverades frukosten i restaurangen, med minst lika vacker utsikt som vi bjudits på i takbaren. Vita dukar och hotellets egna porslin med guldkant. Varma croissanter, prosecco och en stor skål jordgubbar. Serveringspersonal i vita skjortor. Nyskummad cappuccino. Här visade hotellet sin rätta sida. Det kändes som att befinna sig i en svunnen tid av flärd och lyx. Det kändes som att hotellet skulle vilja ha denna stämning överallt, men att man inte har orkat få till samma känsla i de små rummen.
Så vad blev det samlade familjebetyget?
Hotell Vis à Vis hade både stora plus och stora minus. Minus var att rummet var dyrt, omodernt och alldeles för litet för en familj. Plus var takbaren och frukosten. Om jag skulle åka till Sestri Levante igen, skulle jag antagligen bo någon annanstans, men definitivt besöka takbaren igen!
Vi betalade ungefär 2000 SEK för en natt i ett trippelrum med frukost (april 2019).
[yasr_multiset setid=0]
Vill du läsa mer om Italien? Titta in på min Italien-sida!
Vill läsa fler av mina resetips? Glöm inte att gilla Rucksack på Facebook!
Jag är ju otroligt svag för utsikter från hotell och det här är något av det vackraste jag sett. Vilken utsikt och vilken magiskt vacker bild!
Hotellets utsikt är svårslagbar, det är nästan så att det övervinner det låga betyget på de små små rummen. Men om du ska till Cinque Terre är det definitivt värt att åka hit och ta ett glas bubbel!