Man brukar säga att man blir klokare med åren. För mig finns det mycket som skulle kunna beskriva att jag blivit äldre. Tyngdkraften har satt sina spår, bikinin har blivit bredare och hotellrummen har blivit dyrare. Dock kände jag mig verkligen inte speciellt mycket klokare när vi för några veckor sedan checkade in på första hotellet i Portugal och öppnade resväskan. Men jag ska ta historien från början.
Jag har alltid varit en stor förespråkare av listor. Jag skriver listor när jag ska handla mat. Jag skriver listor inför allt som måste fixas på helgerna. Och jag skriver listor när jag ska ut och resa. Har jag en lista så vet jag att inget faller mellan stolarna. Listorna inför våra resor börjar ofta fyllas flera veckor innan resan. Har jag kollat så att passet inte gått ut? Behöver jag några vaccinationer? Har jag bokat extrasäng till dottern? Det är lite av halva resan att mysa runt med en liten lista och förnöjd göra ett litet kryss i kanten. Dock har jag några akilleshälar när det gäller mina listor. Jag orkar sällan skriva listor för kortare resor och jag lyckas ofta glömma de saker som jag måste packa på morgonen innan avfärd. Jag glömmer helt enkelt konstant att packa ner viktiga saker. Inför resan till Portugal skrev jag såklart inte någon lista. Alltså, hur svårt kan det vara att packa när man bara ska vara borta i en vecka?
Jag måste nog som ett litet sidospår säga att den allra värsta missen i packningsväg som vi någonsin har gjort, var när vi glömde vår Mountain Buggy-barnvagn hemma i hallen. Jag kan fortfarande minnas hur hjärtat stannade och luften frös till is när jag och mannen vid incheckningen till flyget inser att ett bagage saknas. Lite den känslan fick jag även denna resa. För som ni kanske har förstått vid det här laget, så gjorde jag en packningsmiss.
Jag brukar säga att det mesta man glömmer kan köpas på plats. Mascara och tandborste finns i minsta lilla mataffär och till och med strumpor kan man hitta på en bensinmack. Men det jag glömde denna resa, gav mig nästan panik. Vi har alla våra akilleshälar när det gäller våra morgonrutiner. För mig är det mitt hår. Det är inte rakt och det är inte lockigt, utan det är lite mittemellan. Lite så där störigt fel bara. För att fixa håret finns två alternativ: Plattång eller locktång. Och inte vilken plattång och locktång som helst. Jag har slängt säkert tio stycken felköp i återvinningen innan jag hittat mina nuvarande hårräddare – plattången från GHD och min ”hårtrollstav” som man virar håret runt till lockar. Utan tillgång till någon av dessa så hittar ni mig krypande i vassen med en stor toppluva neddragen över huvudet. När jag stod på hotellrummet i Lissabon och borstade tänderna började det krypa lite i mig. En sådan där oskön känsla av en tanke som håller på att mogna till, men inte riktigt blivit redo att tänkas. Jag kände på mig att något var fel. Plötsligt ploppade oron upp som en liten elak apa på axeln. Packade jag verkligen ner locktången och plattången??? Jag springer ut till resväskan, rycker upp innehållet och rotar runt. Inte en tillstymmelse till elsladd. Plattången och locktången var helt enkelt hemma på toaletten, där jag lagt dem för att svalna innan jag skulle packa ner dem i väskan! Epic fail! Vad gör jag nu?!? Plan B börjar snabbt forma sig. En hårknut får rädda semestern! Hårsnoddar! Var packade jag mina hårsnoddar? Packade jag ner dem alls??? Eh, nej….
Ingen hårsnodd, ingen locktång och ingen plattång. Vid det här laget låg jag dubbelvikt på golvet i chock och tyckte synd om mig själv och funderade över om jag verkligen behövde åka till Sintra dagen efter eller om jag skulle ta sikte på närmsta Media Markt istället. Vad är väl en bal på slottet utan en plattång? Det här skulle bli en semester utan bilder på mig helt enkelt. Min man (och antagligen halva hotellet) har inte undgått dramat som utspelade sig i hallen. Semestern var förstööööööörd! ”Jag tror jag har med mig en hårsnodd”, säger mannen plötsligt. Som en uppenbarelse hittar vi EN liten hårsnodd i mannens necessär, en glömd och gömd liten snodd från en tidigare resa. En hårsnodd gör ingen sommar, men nu kändes inte problemet helt olösbart längre.
Vi åkte inte till Media Markt dagen efter, utan jag och min hårsnodd hade en fantastisk dag i Sintra. Hårsnodden övervakades med stor noggrannhet och var utan tvekan min mest uppskattade ägodel under resan. Hårsnodden lät mig till och med vara med på några bilder. Som på bilden ovan från Porto. Där det nästan ser ut som att jag har fixat håret.
Så kära vänner, nästa gång vi åker ut och reser så skriver jag en rejäl packlista igen. En sådan där lista i skrivstil med checkboxar på ett fint papper. Överst på listan kommer det inte längre att stå pass och biljetter, utan hårsnoddar, plattång och locktång. För hur mycket jag än reser och ju äldre jag blir, så blir jag nog tyvärr inte mer klok när det gäller att packa.
Om ni vill läsa någon av mina tips kring packning trots detta erkännande, så hittar ni inspiration till er nästa packlista på Packlista för semester med barn och Packlista för weekendresa med enbart handbagage. Packa lugnt! :)
Haha (förlåt att jag skrattar) men det var stor igenkänning på detta! Den där känslan av hur man liksom fryser till is inombords. SÅ otroligt bra berättat av dig. För det är ju så, att i efterhand så blir ju de episka misstagen väldigt bra reseberättelser. ;)
Kan annars inte annat än hålla med om att allt det där självklara, det har man ju självklart packat. Eller? Nej, en gång var jag faktiskt utan trosor i Paris … Långt innan det fanns butiker i varje gathörn dygnet runt!
Läses med skrattvarning:
http://www.newyorkmybite.com/min-varsta-packningsmiss/
Ha ha ha! Du har verkligen en poäng i att episka misstag oftast blir riktigt bra reseberättelser i slutändan! Men man kan ju lätt säga att det inte riktigt känns så i stundens hetta ;) Nä, nu blir det packlistor för hela slanten! Jag ska dessutom förutom locktång även lägga till trosor högt upp på packlistan, för jag kan ge mig katten på att jag kommer att glömma dem annars nu!! :D
Jag prioriterar alltid bort hårgrejer och ångrar mig sedan brutalt.
Undrar för den delen också vilken locktång som ger magi? Berätta, all ears och stort behov!
Jag hade verkligen önskat att jag hade kunnat prioritera bort hårprylar jag med, men jag känner mig sååååå obekväm när jag ser ut som ett nyvaket penntroll! :D För att inte tala om hur jag ser ut på bild utan hårfix – tur att jag mest står bakom kameran… ;)
Locktången är ren magi! Det är en billig (typ 400 spänn) konisk ”wand” från Remington (Sök på Remington Curling Wand Silk) som man inte klämmer fast håret i, utan enkelt snurrar håret runt med fingrarna. Tar 5 min för mig att fixa hela håret och det håller hela dagen. Kan inte bli bättre! Dagens skönhetstips! :)
Hihi, ja vad skulle man göra utan sin Ghd..jag har ju jobbat som säljare på Ghd so i know the feeling :)
Då förstår du ju mig precis! Tack gode gud för GHDs plattång!!! :D
Jag har tur som har ett lättskött hår… brukar inte ens borsta det speciellt ofta. Men en vecka på Cuba utan hårborste i syne och när jag behövde se piff ut för att åka business hem var inte bästa combon… Balsam hade jag inte heller. Såg inte direkt ut som en prinsessa.
Vilken lyx att inte behöva borsta håret så ofta! Det är sånt som man blir avundsjuk på att höra när man själv ser ut som ett penntroll utan minst en borste, saltvattenspray, hårtork och locktång :D
Business utan hårborste – hur löste du det? Uppsatt hår?
Och jag som är så van vid att bara resa med handbagage gjorde en resa till Andorra i februari MED incheckat bagage. Bagaget var kvar på Kastrup och jag i samma panik som du utan plattång! 3 dagar tog det för bagaget att leta sig upp i bergen i Andorra. Jag såg förjävlig ut! Tur det är jag som står för fotandet till 99,9% :-D Jag köpte en tunn mössa med. Det var så jäkla varmt men jag vägrade vara ute utan mössan :-D
Så fort bagaget kom stoppade jag in kontakten och vips så kände jag mig lugn igen :-D :-D
När jag reser med incheckat har jag lärt mig att de viktigaste sakerna ska i handbagaget!