Sökandet efter koalan – Great Ocean road – Australien

Det går inte att tycka illa om en koala. Fluffig, ullig, långsam och vänlig. Koalan har varit mitt favoritdjur ända sedan jag för första gången satte mina fötter på Australiens röda jord. Vi hade mött flera koalor på tidigare resor, på olika djurparker och i parker som tar hand om skadade djur, men att möta en vild koala låg högt uppe på min bucket list. Jag älskar känslan av att på avstånd tyst betrakta vilda djur. Försöka vara osynlig och knappt andas, bara betrakta. Få se en del av deras vardag för en liten liten stund. Men var skulle jag få se en koala? Kanske skulle chansen ges i Kennett River, utefter Great Ocean Road i Victoria. Vi begav oss dit.

I Kennett River, utefter Grey River Road finns ett område med hundratals vilda koalor som lever både i den tjocka eukalyptusskogen och i närheten av staden. Det gäller att passa sig när man kör bil i området, för koalorna tycker ofta att eukalyptusbladen ser godare ut på andra sidan vägen. Det är inte bara gräset som ser grönare ut på andra sidan, helt enkelt…

Även om koalan inte har någon naturlig fiende i Australien, finns idag uppskattningsvis bara 100.000 vilda koalor kvar i Australien. Nybyggarna jagade koalorna för deras päls, men idag är det snarare krympande vildmark, hundar, bilar, skogsbränder och sjukdomar som är koalornas största hot.

Vi ställer bilen vid Kafe Koala & General Store, precis vid grinden till Grey River Road. Att resa till Australien på vintern har sina fördelar. Vi är nästan ensamma. Ljudnivån är trots det väldigt hög. En stor flock med kakaduor sitter i ett eukalyptusträd och skriker. Vissa skriker säkert på varandra. Andra skriker säkert på oss. Oavsett så för de ett herrans liv.

Det är verkligen en perfekt dag för att söka efter koalor utefter Grey River Road. Solen skiner från en klarblå himmel och det är runt 15 grader varmt. Solen var till och med så varm att vi kunde sitta ute och äta lunch. Vinter i södra Australien är inte så illa ändå.

Vi spanar i alla eukalyptusträd vi passerar förbi. Inte en enda liten sovande koala sitter fastklämd i klykan av en trädgren. För att bryta ned de giftiga eukalyptusbladen, sover koalorna 18 timmar per dag. Deras vakna timmar är oftast på natten. Att vi skulle få se något annat än en sovande koala, var nästintill osannolikt en dag som denna.

Vi tror oss se koalor i nästan alla träd. Gammal eukalyptusbark med samma färg som en koala lurar oss gång på gång. Vi vänder om mot bilen och går tillbaka. Det var helt enkelt inte vår dag idag.

Jag minns inte vem av oss som först såg den. Eller kanske såg vi den alla tre samtidigt. I ett träd vi gått förbi en gång redan. Plötsligt bara var den där. Den lilla lurviga koalarumpan.

I ett träd alldeles vid vägen, sitter den lilla koalan och sover. Hopkurad som en liten boll i en trädklyka. Det sägs att koalor kramar om eukalyptusträd för att få svalka på sommaren och värme på vintern. Det ser inte ut att gå någon nöd på den sovande koalan. Vinterkylan biter sig inte in i märg och ben här i Australien.

Vi stannar och tittar på den i flera minuter. Kanske längre än så. Den ser så skör ut där den sitter, högt upp i trädet. Hur kommer det sig att den inte ramlar ner? Drömmer aldrig koalor mardrömmar eller går i sömnen?

Något händer. Ett ben flyttar sig lite åt sida. Ryggen rätar ut sig. Vi står helt tysta och vågar knappt tänka en tanke. Koalan sträcker på sitt huvud. Det ser ut som om den gäspar. Vår vän har vaknat. Jag skyller på de skränande kakaduorna, vem kan sova i det oljudet?

Koalor är ett av de få djur som i princip inte dricker vatten. Koalorna utvinner allt vatten de behöver ur eukalyptusbladen, men det gör också att de behöver äta stora mängder med blad varje dag. Vår kompis i trädet hinner knappt gäspa klart, förrän den börjar klättra ut på en grenarna med fina, gröna blad. Koalan klättrar längre och längre ut på grenen. Plötsligt så hoppar koalan över till en annan gren. Jag tror mitt hjärta stannade. Ingen kan kalla det där hoppet graciöst, snarare dödsföraktande. Herregud lille vän, det där känns inte alls stabilt!

Koalan går längre och längre ut på grenen. Grenen böjer sig mer och mer. Den närmar sig bladen längst ut på grenen, men verkar plötsligt helt ointresserad. När koalan kommit nästan längst ut på den smala grenen, till den punkten att jag kommer på mig själv att tyst räkna på grenens hållfasthet, ställer sig koalan snabbt upp på bakbenen! Vad gör du lille vän? Ramla inte ner nu!

Koalan får tag i grenen ovanför och sätter sig ner och börjar äta. Min hjärtklappning lugnar sig. Vem hade trott att det skulle vara så nervpirrande att möta en vild koala? Det här var action jag inte hade räknat med!

Vi smyger iväg och lämnar koalan att njuta av sin lunchrast i fred. Lite närmare parkeringen prasslar det i lövverket. Är det en koala till som vaknat? Det visar sig vara en flock med kungspapegojor, som förväntansfullt väntar på att bli matade. De inser snabbt att jag inte är en vanlig bussturist. Av mig får vilda djur ingen mat.

Vilken dag! Koalor är verkligen riktiga rockstjärnor. De är inte bara fluffiga, ulliga, långsamma och vänliga – utan även våghalsiga daredevils. Ännu en orsak att älska koalor, helt enkelt.

Var kan jag se vilda koalor?

Vilda koalor finns numera nästan enbart i östra Australien, från Victoria till Queensland. Kennett River, 16 mil sydväst om Melbourne, är hem till hundratals vilda koalor.

Grey River Road
Kennett River VIC 3234
Karta

Vill läsa fler av mina resetips? Glöm inte att gilla Rucksack på Facebook!