Utstirrad under en lunch på Taberna D’Adelia i Nazaré – Portugal

Vi hade läst om en Michelin-rekommenderad restaurang i Nazaré - Taberna D'Adelia - där de skulle servera riktigt bra fisk. Klockan var bara ungefär 12, så vi chansade och gick dit utan bokning. Portugiserna borde ju inte vara hungriga ännu, eller?

I Portugal äter man sent. Mycket senare än vad vi gör här hemma i Sverige. Ungefär när jag känner att det är dags för en eftermiddagskaffe så verkar de flesta i Portugal vilja gå på lunch. Vi hade läst om en Michelin-rekommenderad restaurang i Nazaré – Taberna D’Adelia – där de skulle servera riktigt bra fisk. Klockan var bara ungefär 12, så vi chansade och gick dit utan bokning. Vi var ju ute i god tid. Portugiserna borde ju inte vara hungriga ännu, eller?

En lunch i Nazare - Portugal

Vi hittar restaurangen i en liten tvärgränd från strandpromenaden. Restaurangen har ingen uteservering som de närliggande krogarna, utan ligger ganska så anonymt med en vit skylt med svart text.

Vi öppnar dörren och går in. Ett sorl av människor möter oss. Det är i princip fullt. Ytterligare ett gift par kommer in genom dörren strax efter oss. De önskar också ett bord. Servitören tittar sig omkring och delar på det enda bordet som är kvar. Varsågod säger han och springer iväg.

Väggarna på restaurangen är fyllda av gamla foton, blå mosaik och urklipp från tidningar. Vid väggen som vi sitter vid är en liten stad uppbyggd, med fönster, dörrar och gardiner.

En lunch i Nazare - Portugal

Jag får platsen bredvid fiskdisken närmast utgången. En red snapper stirrar på mig med sina stora ögon från isbadet. Det här känns lite jobbigt. Jag får beställa någon annan fisk. Någon som inte stirrar på mig.

Menyn kommer ut på bordet. Ska ni ha något att dricka? En flaska vin? Nej tack, vi kör bil. Servitören tittar på oss som att han inte förstår. Det blir en cola. Jag tittar mig omkring. På alla bord står en flaska vin. Kör ingen bil eller kör alla bil? Jag hoppas på det första alternativet.

En lunch i Nazare - Portugal

Jag beställer in torsk. Bacalao. Den portugisiska torsken. Jag har hittills inte haft någon bra erfarenhet av denna nationalrätt. Men om jag ska testa den rätt någonstans så borde det vara på en fiskrestaurang. Jag glömmer att kolla om den är ”fresco”. Mannen beställer in en kombo av friterade räkor, bläckfisk och marulk. Dottern kan inte bestämma sig, så det blir en bacalao för henne med.

Försnackset kommer in. Det som restaurangerna ställer ut på bordet och som du får betala för om du inte skickar tillbaka direkt. Men det här snackset vill vi verkligen inte skicka tillbaka. Saltgrillade räkor, goda oliver, bröd med någon röra och en krämig ost. Ja, just ja. Vi fick även in de där klassiska små saltade småfiskarna som är så vanliga här i Portugal. Vi har fortfarande inte fattat hur man äter dessa, så de får lämnas åt sitt öde. Men allt annat var riktigt gott.

En lunch i Nazare - Portugal

Paret vid bordet bredvid har ätit upp alla sina saltade småfiskar. Jag glömde titta efter hur de egentligen gjorde när de åt upp sina fiskar. Gnagde de på benen? Lämnade de huvudet? Eller åt de upp huvudet?

Fisk i Nazare

Den röda fisken stirrar fortfarande på mig. Det känns som att fisken har kommit lite närmare oss? Fiskar plockas upp och vägs hela tiden. Isen rasslar och nya fiskar kommer in. Många av maträtterna serveras och tillagas per kilo. Men den röda fisken ligger kvar.

Två stora tallrikar med kokt potatis, oliver, koriander, lök och torsk kommer in. Mannens marulk serveras på en stor ställning. Det är så mycket mat. Mängden potatis skulle räcka till en familj på fem. Jag skär isär torsken. Det här var en vanlig bacalao, inte en bacalao fresco. Smaken var dock riktigt bra, den första (och enda!) torsken i Portugal som faktiskt var god. Inga ben. Väl saltad och med god olivolja.

En lunch i Nazare - Portugal

Den röda fisken är borta. Vart tog den vägen? Hur kunde jag missa det?

Nu är det en rejäl kö för att få bord. På en liten träbricka står en hemmagjord fruktsnaps och några små glas. Det är bara att ta sig en liten stänkare när du väntar på ditt bord. Fruktsnapsen är populär. Den hinner knappt ställas fram innan den är slut. Några av de äldre gubbarna som väntar på bord beställer in en flaska bubbel. Det börjar bli rätt så högljudda skratt från väntbänken. Härligt.

En lunch i Nazare - Portugal

Mätta och belåtna rundar vi av lunchen och lämnar sorlet och går ut i solen och värmen igen. En stor tallrik med en grillad fisk passerar förbi mig på vägen ut. Den kändes konstigt nog bekant på något sätt.

Taberna d’Adelia
R. das Traineiras 12
2450-172 Nazaré
Portugal

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här

Resebloggare, gastronaut, fotograf och familjeäventyrare med över 60 länder i bagaget. Eva älskar resor som innehåller vacker natur, vandringskängor och vällagad mat. På resesajten Rucksack tar hon med dig till världens alla hörn med hjälp av sina inspirerande bilder och texter.

Relaterade artiklar

Bo på vingård i Dourodalen – Quinta de Casaldronho – Portugal

Jag hade bestämt mig för att bo minst en natt på en vingård i Douro när vi var i Portugal. Runda kullar med branta vinodlingar där jag skulle serveras gårdens krispiga vita vin i kondenssvettiga glas i solnedgången.

Torkad fisk och solbadare i Nazaré – Portugal

På stranden i Nazaré ligger makrill och bläckfiskar i solen och torkar. Som de har gjort i hundratals år.

Vandra på Madeira – Ponta de Sao Lourenco

En av de mest populära vandringarna på Madeira går till den trädlösa och karga halvön Ponta de Sao Lourenco. En riktigt härlig vandring för hela familjen!

Porto: Middag på Cafeína och portvin i dimma – Portugal

Vår bästa restaurangupplevelse i Portugal, tre sorters portvin och ett möte med världens mest dedikerade stranddyrkare. Allt täckt i ett tjockt lager av dimma...

Levadavandring på Madeira – Vattenfallen vid Rabaçal

Den första levadavandringen vi gjorde på Madeira, var vandringen till vattenfallen vid Rabacal. En riktigt magisk vandring, som bitvis nästan kunde kännas lite läskig!

Convento dos Capuchos – Det övergivna klostret utanför Sintra – Portugal

Mitt i skogen i närheten av Sintra, ligger ruinerna av det gamla klostret Convento dos Capuchos. Övergivet och övervuxet visar det än i dag på det extremt enkla liv som munkarna här levde.
Ännu mer reseinspiration

Sao Vicente – Lavagrottorna på Madeira – Portugal

I lavagrottorna i Sao Vicente möter du inte bara Madeiras heta historia - utan får även promenera rakt in i underjorden.

Fajã dos Padres – Där Madeira blir än mer exotiskt – Portugal

I en helt egen klimatzon på Madeira, enbart nåbar från havet eller med kabinbana, ligger Faja dos Padres. Helt unikt, lite konstigt och ganska häftigt.

Câmara de Lobos – Fiskebåtar och grillade skålsnäckor på Madeira – Portugal

Inte ens Churchill kunde motstå Câmara de Lobos charm. Här hittade vi en färgsprakande fiskeby, perfekt grillad fisk och en fruktmarknad med överraskningar.